SIOEN: s största styrka är innovation och vi sparar ingen ansträngning på att hitta nya lösningar för att skydda våra slutanvändare. Idag har SIOEN-gruppen över 200 engagerade medarbetare.
Tack vare SIOEN: s egna testlaboratorium reserverat för brandbekämpningsplagg kan vi effektivt testa våra produkter och anpassa dem till de ständigt föränderliga utmaningar som brandmän och brandkvinnor står inför idag.
EN ISO 15025:2002
Detta test mäter den begränsade spridningen av lågor hos vertikalt orienterade textiltyger (ett eller flera lager), när de utsätts för en låga.
En definierad låga appliceras i 10 sekunder på tygets yta, varpå man konstaterar:
Detta test definierar en metod för att jämföra värmeöverföringsindex (HTI) för material och materialsammansättningar.
Varje tygprov exponeras horisontellt för ett intensivt värmeflöde på 80kW/m².
Värmen som passerar genom tyget/tygerna mäts med en kopparkalorimeter.
Medelvärdet för 3 tester beräknas.
HTI24-HTI12 är reaktionstiden mellan +12°C och +24°C.
EN 367-testet indikerar 2 prestandanivåer i EN 469-standarden: en lägre skyddsnivå, Xf1 och en högre skyddsnivå Xf2.
EN ISO 6942
EN ISO 6942-testet utsätter tygerna för en intensiv strålningsvärme på 40kW/m2 och bestämmer värdena för RHTI12 (första gradens brännskador) och RHTI24 (andra gradens brännskador) och de för RHTI24-RHTI12 som reaktionstid.
EN ISO 6942 indikerar två prestandanivåer i EN 469-standarden: en lägre skyddsnivå Xr1 och en högre skyddsnivå Xr2.
EN ISO 13934‑1
Tygerna testas efter en föregående behandling och efter exponering för ett strålningsvärmeflöde på 10 kW/m2. Tygets motstånd måste vara högre än 450N för att garantera resistenta plagg.
ISO 17493
Under ISO 17493-testet exponeras alla material för en temperatur på 180°C i 5 minuter. Inget av plaggets material (tyger, dragkedjor, tråd, ränder,…) kan antända, smälta eller uppvisa en krympning som är högre än 5 %.
De använda tillbehören måste fungera i slutet av testet.
EN ISO 13934‑1
Tygerna testas efter en föregående behandling och efter exponering för ett strålningsvärmeflöde på 10 kW/m2. Tygets motstånd måste vara högre än 450N för att garantera resistenta plagg.
EN ISO 13934-1 (yttertyg)
Under testet måste materialet ha en minsta draghållfasthet på 450N.
EN ISO 13935-2
De huvudsakliga sömmarna på det yttre materialet måste ha en minsta draghållfasthet på ≥ 225N.
EN ISO 13937-2
Yttermaterialet måste ha en minsta rivstyrka på 25N när tyget redan har en rivning.
EN 24920
Denna standard indikerar yttertygens vattenavvisande förmåga.
Testmaterialen måste tvättas och torkas i enlighet med tillverkarens specifikationer före testningen.
Yttermaterialet måste uppnå ett minimumpoäng på 4 (5 är det högsta betyget). Testet måste utföras även när enheten har en vattentät barriär.
ISO 5077
Detta test säkerställer att materialen inte kommer att krympa eller deformeras efter att de har tvättats.
Dimensionsförändringen måste vara lika med eller lägre än ± 3 % i båda riktningarna efter 5 tvätt- och torkcykler. Varje materiallager (eller de olika komponenterna i en sammansättning för flerlagersplagg) måste testas individuellt och i sammansättningen.
EN ISO 6530
Materialen måste tvättas och torkas i enlighet med tillverkarens specifikationer innan de testas.
De kemiska produkterna appliceras i 10 sek. Monteringen kan under inga omständigheter uppvisa penetration i den inre ytan (penetration 0%) medan repulsionen måste vara mer än 80%.
Använda kemikalier | ||
---|---|---|
NaOH | sodium hydroxide | 40% |
HCI | hydrochloric acid | 36% |
H2SO4 | sulphuric acid | 30% |
C8H10 | O-xylene | 100% |
EN 31092
Hela enheten testas för att verifiera enhetens andningsförmåga. Denna standard bestämmer två nivåer av motstånd som begränsar andningsförmåga:
Nivå 1 = Z1
Högre än 30 Pa/W m² (< 45 Pa/W m²)
Vattenångresistensen är hög, plagget har dålig andningsförmåga. EN 469 varnar för att en hög vattenångresistens kan innebära en ökad risk för brännskador orsakade av vattenånga.
Nivå 2 = Z2
≤ 30m² Pa/W
En lägre vattenångresistens, plagget har en bättre andningsförmåga. Det måste noteras att dräkter utan membran är mycket mer andningsbara (< 10m²Pa/W).
EN 20811
Detta test utsätter enheten för hydrostatiskt tryck. Vattengenomträngningsmotståndet måste nå en av följande nivåer:
Nivå 1 Y1 < 20 kPa: för de delar av plagget utan vattentät barriär
Nivå 2 Y2 ≥ 20 kPa: för de delar av plagget med vattentät barriär